| 1:30 |
Syntax är tillbaka med avsnitt 77. Jag heter som vanligt Sol och ger er det bästa och mesta inom spelmusiken. |
| 1:39 |
Nytt för i år är att vi även kommer recensera spel och tipsa om gamla som bör spelas igen. |
| 1:44 |
Låten du hörde först ut var från Super Nintendo-spelet med den undliga titeln |
| 1:49 |
Steven Seagal is the final option. Spelet utvecklades av TegMagic men det läsnar snart och byttas en namn och plattform på spelet. |
| 1:59 |
Deadly Honor var det nya namnet och plattformen Playstation men även Nintendo 64. |
| 2:05 |
Efter ett tag la så även det projektet ner. Men soundtracket i en beta-version till NES finns i alla fall kvar, som du precis hörde. |
| 2:14 |
Jag var på Syntaxörer i Frank och hörde Dune Buggy från en cd-single av Desert Planet eller Jukka Tarkijainen som kompositören egentligen heter. |
| 5:22 |
Nu över till Syntax allra första recension. Spelet som jag testat släpptes den 29 november förra året och låter dig anta rollen som en av de kända rörmockarna eller deras vänner. |
| 5:35 |
Och även fiender för den delen. Jag pratar förstås om Hudson's Mario Party 4 till Nintendo Gamecube. |
| 5:43 |
Spelet som oftast hamnar i bräd- eller partyspelfacket är tillbaks. Nu alltså för fjärde gången. Det tre första kom till Nintendo 64 åren 1999, 2000 och 2001. |
| 5:55 |
Så det var inte så länge sedan sin sist. Och inte mycket har heller hänt sedan den första delen. Som vanligt består spelet av att man hoppar runt på en spelplan med varsin figur. |
| 6:07 |
Upp till fyra stycken kan delta. Mellan varje omgång får man sedan delta i ett minispel. Det kan vara allt från fiske, basket och dragracing till att stampa på rann med stora robotar. |
| 6:19 |
En del av minispelen är underbart roliga medan andra är rena sömnpillen. |
| 6:24 |
Det verkar tyvärr som om Hudson börjar få slut på fantasi, då många minispel är tråkigare än i föregångarna. |
| 6:30 |
I denna senaste version finns det i alla fall över 50 stycken minispel. |
| 6:35 |
Spelet går ut på att du ska få så många stjärnor som möjligt. Dessa kan du köpa för 20 gulmynt ute på spelplanen, eller skaffa i slutet genom att ha samlat flest mynt totalt, |
| 6:46 |
vunnit flest mynt i minispelen eller hamnat på flest frågetecknen. |
| 6:51 |
Den sistnämnda stjärnan är det ganska dåligt att man kan få, då man ofta inte vill hamna på frågetecknen. Det finns även en del föremål utmed banorna, de flesta är mer eller mindre meningslösa dock. Här kommer nu en trullutt ur spelet. Du hörde How to Play MP ur spelet Mario Party 4. |
| 8:09 |
Grafiken till detta är supersött och inte alls så kantig som i föregångarna. |
| 8:14 |
Spelplanerna är numera i 3D, men det är inte mycket roligare för det. |
| 8:18 |
Musiken däremot håller lägre klass än det första spelet tyvärr. |
| 8:22 |
Men det kanske inte är så konstigt då musiken i det gamla spelet gjordes av Yashinori Mitsuda |
| 8:27 |
som också ligger bakom storheter som Chrono Trigger och Chrono Cross. |
| 8:32 |
Toad verkar ha snott sin röst från Marge Simpson. Annars har alla sina gamla, vanliga, nästan lite förlegade röster. |
| 8:41 |
Menyerna är snygga och enkla, men lite dryga med alla sina animationer som tar en massa tid. |
| 8:47 |
Detta gäller även i spelet där vissa lotterier och liknande tar en hel evighet att ta sig igenom. |
| 8:53 |
Det kanske mest irriterande är ändå att du måste sitta och titta på när de andra spelarna gör sina drag. |
| 8:59 |
Även om det går snabbare än i föregångarna får man ibland hybris. Speciellt då man spelar på en enklare svårighetsgrad och får se dem göra det ena dummare draget än det andra. |
| 9:09 |
Detta är inget spel för den ensamma, med undantag för kolla vem som har svagt den giftiga svampen-spelet, |
| 9:15 |
eller Mushroom Medic som det heter. Där känner man av deras hjärtslag med hjälp av skakfunktionen, vilket är riktigt häftigt. |
| 9:22 |
Även om spelet inte är designat för en spelare finns det dock ett story mode som det så fint heter nu för tiden. |
| 9:28 |
Där kan du spela själv, timme ut och timme in. Men skulle du ha något ut av detta spel skulle du spela med dina kompisar. Helst att ni är fyra stycken. Spelet blir med andra ord väldigt ojämnt och går ofta från att vara superskoj till astråket på banorna sekunder. |
| 9:44 |
Men har du tre vänner med tålmod och ett gott humör så kan det vara värt det. Men även jag med mina 23 bast uppskattar att smälla polarna på fingrarna i en rejäl Mario Party-omgång. |
| 9:54 |
Dock var det bättre förr. Och tålamod är inte en förmåga som gavs till mig då jag föddes. |
| 10:00 |
Syntaxer Mario Party 4 till Gamecube två av fem möjliga kippar. |
| 10:10 |
Nu över till ett annat spel som jag tänkte tipsa er om, nämligen det här. |
| 10:14 |
Åter till nästa spelet Dr. Mario som är kvällens speltips. |
| 11:12 |
Den underbara musiken görs här av Hirokazu Tanaka. |
| 11:17 |
För ett sånt här enformigt spel behövs det verkligen bra musik för att man inte ska bli irriterad. |
| 11:23 |
Du kan välja mellan två melodier när du spelar Chill och Fever. |
| 11:27 |
Båda är riktigt skönt knasiga och du kommer snart få höra en av dem. |
| 11:31 |
Spelet släpptes i Sverige 27 juni 1991 och är ett pussespel som efter Tetris kanske är ett av de allra roligaste. |
| 11:40 |
I en glasbruk har Dr. Mario en massa virus. Genom att släppa ner fyra piller av samma färg på ett matchande virus så får du detta att försvinna. |
| 11:51 |
Fortsätt så tills du fått bort alla. Det är allt du behöver veta. Det låter kanske långtråkigt men det är genialiskt och axelberoende från kallande. |
| 11:59 |
Grafiken är det okomplicerat åtta bitar stug på men klart över medel. Nu kommer så låten Fever. Ur kvällens tips Dr. Mario. |
| 13:26 |
Musiken är komponerad av Hirokazu Tanaka. Allt hör du som vanligt i Syntaxar i Frank i P3. |
| 13:34 |
Spelet är som sagt var underhållande, men mest får du ut av det genom att spela mot en kompis |
| 13:38 |
och tävla om vem som kan utruta virusen först. Det blir garanterat hysteri på slutet. Syntaxar ger Dr. Mario till NES fyra av fem kippar. |
| 13:58 |
Begagnat tippar jag att du får ihjäl mellan 50 till 150 kronor för det. |
| 14:03 |
Spelet finns även till Game Boy, Super Nintendo, Nintendo 64 och Arcade. |
| 14:07 |
De tre sista varianterna av spelet kan dock vara ganska till mycket svåra att få tag på. |
| 14:13 |
Nu över till lite musik inspirerat av nässen. Rugar, och inte Rygar, kallar sig en 23-årig kille som hösten 2002 släppte en fullängdare med musik baserat på 2A03-chippet. |
| 14:28 |
Nässens musikkipp med andra ord. Här kommer ett smakprov från den. Rugar. |
| 15:56 |
Johannes Burstum, som han heter på riktigt, har släppt en skiva med bara NES-musik. |
| 16:00 |
Skivan heter My Girl, The Princess. Han har gjort old school-musik sedan 1998 i Fast Tracker, LSDJ och diverse andra musikprogram. |
| 16:11 |
För ett år sedan stöttade han på det japanska programmet MCK som använde sig av programmeringsspråket MML, Music Macro Language. |
| 16:20 |
Till en början hade han problem då det var helt på japanska Men numera finns det även manual på engelska. Vidare berättar han att blipplopp inte bara är bra för att det är nostalgi, minnen, retro och funkiga ljud. |
| 16:32 |
Det finns även en djupare mening i det. Att folk tats i tid att skapa storverk med så begränsade resurser. |
| 16:40 |
Visst måste jag hålla med. Det är något med den här musiken man inte kan sätta fingret på. Det blir bara flummigt när man ska berätta varför man uppskattar den. Så det blir ofta som man säger, kallar det för just nostalgi. Run Girl Run av Rugar alias Johannes Burström |
| 17:47 |
Vi avslutar med ännu en Nintendo-inspirerad låt Ni kanske har sett Group X roliga lilla flashfilm på nätet Där det går igenom de första banorna på Super Mario Bros Och sjunger melodierna till Inte? Så här låter den i alla fall Och med den tackar jag för mig ikväll Hejdå Musik |